Glas Äpplen

På måndag börjar skolan som vanligt igen men jag orkar inte med de, det är knappt så jag orkar gå till Misoui längre, och det är ett av mina favorit ställen i världen. Det är inte så att jag inte vill och psykiskt så orkar jag, men korppen hänrer inte med psyket längre.  Kroppen vill bara sätta sig ner och titta på när allt bara händer, titta på när psyket gåt ut och träffar vänner, jobbar på Misoui, går till skolan och målar dendär tavlan jag tänkt måla ett tag nu. Känner mig som en Radical Face låt, texten fladdrar iväg och säger så mycket, men melodin är stilla eller bara följer efter. Hoppas korppen vaknar till liv snart igen, blir sur på den när den inte gör som jag säger.